Äntligen damp den ner i brevlådan! Underbart!

Det var meningen att jag skulle stiga upp tidigt idag, har ställt alarm på 9.30 men mitt ben hade supersomnat så jag ramlade ihop i en hög när jag försökte kliva ur sängen så jag fick hasa mig fram till mobilen stänga av alarmet och lägga mig i sängen igen så självklart så somnade jag ju om. Sitter och lyssnar på Bo Kaspers nya album, de är skitmysigt! Alla låtar hittills är jättebra! De va mamma som sa igår att hon ville köpa de så jag laddade hem de och tänkte bränna ut de till henne. Igår lyckades jag faktiskt skriva lite i alla fall, inte mkt men lite så nu är jag inne på min andra sida och i april ska de vara ca 50 sidor klara. Ångest! Men jag får försöka kämpa på i alla fall och inte ge upp som jag brukar. Dessutom kom jag precis på att jag inte har skrivit färdigt religionsarbetet så jag måste försöka göra de idag också. Jag saknar Andreas nå sjukt mkt så jag hade tänkt att jag kanske skulle fråga om han ville följa med till Örebro imorrn och fika eller nått.

Imorrn får jag förhoppningsvis paket! =D

overandout.
xoxo

Feber är inte nice. Jag är så slö att jag inte orkar göra nånting, bara sitta och glo på skärmen. Jag orkar heller inte gå o lägga mig än. Har försökt skriva lite idag men jag har världens jävla skrivkramp så jag kommer ingenstans, de värsta är att jag knappt har börjat. Skit. Jag måste sätta mig imorrn också och försöka få ur mig nått, även om de är värdelöst. Jag är såå pepp på att jag snart får hem Pinks nya album också! Helt underbart. Mamma väckte mig i söndags för att de var en interview med henne på 4an där hon bland annat framförde en av de nya låtarna, Sober. MUMMA! Vill ha, nu! Jag har kommit på idag att jag ska försöka tjata lite på mamma att vi ska köpa grejer så att jag kan börja måla för jag måste täcka min tråkiga vägg med nånting. Även om den inte är så tråkig, den är ju ändå röd, så är den väldigt tom och de stör mig.

Helene skrev i sin blogg idag att hon har bokat tatueringstid. Så sugen jag blev, jag vill inte vänta en månad till! I alla fall så har jag kommit på att jag bara vill ha konturer till att börja med, inte ifyllt för jag har inte bestämt mig om jag vill ha dom svarta eller i någon färg än, eller om jag vill lämna dom helt utan färg i för den delen. Med tanke på utbyggnaden av dom så lutar de åt svart men vi får se. Nu ska jag sätta mig o klura på nya designer till bloggen tror jag.

overandout.
xoxo

To-do-list till imorrn:

• Örebro - Beställa klipptid.
• Örebro - Springa runt och försöka få inspiration till ifall de blir något i helgen.

De jag funderar på är antingen pop, hippie, pirat eller ninja. Lite tråkigt kanske men jag vet inte, vi får se imorrn om jag kommer fram till nånting. Sen ska jag väl försöka göra lite fler dreads färdiga om jag hinner innan mamma kommer hem. Dom blir verkligen inte perfekta men men.

Stormy weather! De blåser som satan ute, skulle bli pissväder imorrn, jag som ville ha fint väder på lovet så att man kanske kunde fota lite men så verkar de inte bli. Jag var med päronen till Örebro idag, mamma köpte ny jacka till mig ("du måste ha en med tjejig jacka!" jag vet inte hur många gånger hon repeterade de) jag hittade en jättefin jacka på carlings men den va en aning för dyr tyckte mamma så de blev en från JC i alla fall. Har inte köpt nått där på hur länge som helst men jag gillar jackan. Inte allt för tjejig men ändå lite sådär. Igår blev katastrof mot slutet, vi var först på Pasta och drack och åt sen efter några timmar rörde vi oss mot Klaras. Trött som ett as fick jag någon slags frossa/panikattack/shock så jag började skaka som ett löv även om vi satt inne så jag fick ringa mamma o skämmas så hon och pappa kom och hämtade mig men jag fick inge som helst skit för de. De var bra i alla fall. Jag skakade och grät hela vägen hem i bilen och tvärslocknade när vi kom hem. Det var trevligt sålänge de varade i alla fall. Tack för en trevlig eftermiddag/kväll/natt och Grattis Daniel.

Jag har feting ångest för att jag aldrig skriver på boken och de är mindre än ett halvår kvar tills den ska vara färdig. Jag måste börja slarvskriva och inte skriva om hela tiden, de tar för lång tid. Jag har inte ens skrivit en hel sida än, de är patetiskt men jag har orkar och vågar inte av någon outgrundlig anledning. Well, jag kommer väl igång nån gång förhoppningsvis, annars är jag screwed. De ska bli skönt med en veckas lov i alla fall, även om de troligtvis blir skitväder.

Btw så är jag sjuk, jag har apont i både halsen och i örat så jag ska kurera mig med te och massa film och sex and the city. Yepp, im gonna be girlie och titta på sex and the city.

overandout.
xoxo

Jag kom på att jag kanske skulle försöka skriva ett ordentligen inlägg för de har inte jag gjort på jag vet inte hur länge.

Har inte kunnat sova nånting sen för ett dygn sen, har väl sovit 5 timmar sammanlagt och inga av dom var inatt så jag kände verkligen inte för att gå till skolan idag när jag väl vaknade. Jag har funderat väldigt mkt idag för jag har inte suttit så mkt vid datorn, jag är inne i en såndär period igen när jag blir extremt rastlös av allt om dagarna och mår jättedåligt och inte kan sova på nätterna. Egentligen skulle jag vilja organisera min blogg lite, för den känns väldigt stökig men de finns inget att organisera eftersom att jag oftast bara skriver om saker som jag är missnöjd över eller hur dåligt jag mår. För ett par dagar sedan satt mamma och läste på internet om stjärntecken och så läste hon upp mitt - jungfru - för att jag råkade gå förbi. Bland annat så stod de att jungru(ar?) ofta är väldigt över kritiska, jävlar vad mitt i prick hörrödu. Jag kritiserar och diskuterar allt som händer och som har med allt och ingen att göra, speciellt på sistone, jag tror att de går folk på nerverna (jag promenerar på deras nerver) ganska rejält ibland faktiskt. I alla fall, jag har egentligen inte kommit igång så jättemkt med skrivandet av boken än, vilket ger mig lite ångest. Jag har ideer, hundratusentals men de är så svårt att få ner dom på papper, de är nå sjukt frustrerande, speciellt när de är en bok jag ska skriva och inte nått random dagboksinlägg.


Eftersom att jag har varit så sjukt rastlös i några dagar nu så har jag läst och "forskat" lite i olika psykiska sjukdomar/tillsånd vad man nu vill kalla de. Bipolar, borderline och den klassiska depressionen är de som låter väldigt bekanta men de lutar fortfarande mest mot bipolar. Jag vet att man egentligen inte ska försöka diagnostisera sig själv men ingen har ju försökt på ett år nu so i might aswell try it myself. 6 november har jag äntligen tid hos en psykolog, den här gången är de på vuxenpsyk så FÖRHOPPNINGSVIS så tar han väl mig mer på allvar där. De är den första manliga psykologen jag har haft också, hoppas han är trevlig och frågar och inte är en såndär som bara sitter och nickar och vill att man ska berätta sin livs historia för de är jag så dålig på, jag behöver frågor. Frågor och ärlighet, jag vill hela tiden veta vad han tycker och tänker om varför, var, hur och när och de är de som Gunilla vad så förbannat dålig på, hon sa en sak och gjorde eller kom ihåg en annan (de var inte så bra att ha en halv-senil tant som psykolog även om hon var jättesnäll och ville vara min bästis). Tillbaka till livs historia, jag skulle nog lätt kunna skriva ner de jag kommer ihåg, skriva är inte så svårt och man kan formulera sig på så många olika sätt på samma gång. De är väldigt mkt jag inte kommer ihåg av min barndom men de är väldigt mkt jag kommer ihåg som jag kanske egentligen inte vill komma ihåg, till exempel den där gången när pappa stod med handen i vädret och mamma skrek slå mig slå mig då eller när han blev för full en gång när de var midssommar afton och jag och jesper var så rädda att vi låste in oss i mammas och pappas sovrum och sov där. De gör så ont att jag vet att båda mina föräldrar mår så dåligt men de gör mig ändå så arg, att dom inte gör nånting, att dom fortsätter att bråka och må dåligt. Jag tror att de är väldigt mkt kan inte leva utan men kan inte leva med grej men ändå. Mamma har ett jobb som hon hatar och mår dåligt av för att hon får stressa så mkt och jobba så många timmar men de är de enda jobb hon fått på länge och pappa bor långt borta själv hela veckorna.

När jag mår dåligt funderar jag konstant på hur dom mår och hur alla andra mår och varför man ska må så dåligt. Dom senaste åren har de hänt så mkt som har med död att göra att de är så lätt att bara se dimman. För ett par dagar sen var de ett år sedan farmor dog. Om ett par månader är de två år sen Anders dog. Om lite mer än ett halvår är de ett år sen mamma bestämde att Zorro inte skulle få leva längre. Nu har pappa fått jobb i linde, om inte mamma hade varit så snabb med att åka till veterinären så hade vi kunnat haft kvar Zorro. När hon bestämde de visste hon inte ens om hon skulle få jobba kvar ens. Så som jag ser de: Så hade de egentligen inte så mkt med att alla var på olika håll att göra utan att de var hår överallt och ingen plats i soffan och jobbigt att gå ut och gå med honom. De är väldigt elakt att skylla på henne men de är så jag känner och jag saknar honom varje dag. Hur kan de vara så att man kan sakna någon som "bara var ett djur" så mkt? Jo, för att han fanns där, alltid, de var aldrig ensamt hemma och när man mådde dåligt eller var ledsen kom han och la sig bredvid en eller när mamma och pappa bråka så kom han upp slokandes och la sig i sängen och såg ut att känna sig på precis samma sätt som jag gjorde när jag var liten. Jag hade till och med mer känslor för Zorro än vad jag hade för farmor..

De blev ett långt inlägg, jag får fortsätta nån annan gång.
Nu orkar jag inte mer.
Godnatt.